En kassaflödesanalys är en analys av ett bolags likviditet under en given period. Analysen bortser från bokföringsmässiga poster och tittar istället på vad som faktiskt betalats in och ut ur företaget.
Kassaflödesanalys – en analys av pengaflöden
Kassaflöde i ett företag är alla de pengar som strömmar in och ut ur kassan under en given period. Det visar hur mycket pengar som finns kvar när alla transaktioner är klara.
Kassaflödet visar faktiska in- och utbetalningar, vilket är en viktig skillnad mot vad som står i en resultatrapport som bara visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader.
Med hjälp av en kassaflödesanalys kan du analysera hur dessa verkliga pengaströmmar ser ut i detalj.
Varför göra en kassaflödesanalys?
Du kan låta göra en kassaflödesanalys antingen för att du måste göra det eller för att få värdefull information om pengaflödena i företaget.
Då måste företaget göra en kassaflödesanalys
Större bolag som tillämpar K3 måste enligt lag göra en kassaflödesanalys. Bolag som uppfyller två av dessa tre kriterier måste bifoga en kassaflödesanalys som bilaga till årsredovisningen:
- Mer än 50 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret
- Balansräkning på över 40 miljoner kronor
- Nettoomsättning på över 80 miljoner kronor
Företag som inte uppfyller de kriterierna eller som använder K2 får dock bifoga en analys med årsredovisningen om de vill.
Fördelar med att göra en kassaflödesanalys
Det går även att göra en kassaflödesanalys för internt bruk, även när det inte finns några redovisningsmässiga krav på det. Externa investerare kan också välja att göra en.
En sådan analys hjälper beslutsfattare att få en bättre bild av företagets likvida medel. Det kan till exempel vara som så att affärerna går utmärkt, men att det ständigt saknas pengar på kontot. Varför? En kassaflödesanalys kan ge svar.
Analysen ger en bra överblick över inbetalningar och utbetalningar så att bolaget får bättre kontroll över sin likviditet. Den kan hjälpa ledningen att planera och fatta viktiga beslut kring finansiering, investeringar och kapitalallokering.
Kassaflödesanalysens delar
Man brukar dela upp en kassaflödesanalys i tre delar:
- Löpande verksamhet: Kassaflöde från den löpande verksamheten kallas även för operativt kassaflöde och avser inbetalningar och utbetalningar kopplade till kärnverksamheten. Hit hör till exempel försäljning av produkter och tjänster, kundfordringar, leverantörsskulder och kortfristiga skulder.
- Investeringsverksamhet: Kassaflöde från investeringsverksamheten avser inbetalningar och utbetalningar för de investeringar bolaget gör i anläggningstillgångar och långsiktiga investeringar.
- Finansieringsverksamhet: Kassaflöde från finansieringsverksamheten är de pengaströmmar som påverkar skulder och eget kapital. Dessa kassaflöden påverkas av exempelvis återköp av aktier, nyemission, lån och utdelningar.
I de flesta fall är det lätt att avgöra till vilken av dessa tre kategorier en viss betalning hör men ibland uppstår gränsdragningsproblematik.
Ett sådant exempel är räntan på ett företagslån. Den skulle kunna anses påverka kassaflödet från den löpande verksamheten men kan även vara kopplad till finansieringsverksamheten, till exempel beroende på vilken tidshorisont man räknar på. Ett beslut krävs då och det är bra att vara konsistent.
Två metoder för kassaflödesanalys
Man kan välja en av två metoder för att genomföra en kassaflödesanalys:
- Indirekt metod: Här utgår du från resultatet och justerar det sedan för poster som inte är kassaflödespåverkande. Till exempel avskrivningar, nedskrivningar och skatt. Kassaflödesanalysen visar kassaflödet från den löpande verksamheten, innan eventuell förändring av rörelsekapital. Denna metod är vanligast.
- Direkt metod: Utgår från alla utbetalningar och inbetalningar för att räkna ut kassaflödet för den löpande verksamheten före räntor och skatter.
